Om oss

Koloniföreningen Arbetsglädje

Om Koloniföreningen Arbetsglädje

Nordost om Sidsjön var det kronolotter, alltså mark som staden ägde och arrenderade ut för odling. Där anläggs 1916 ett koloniområde i skogskanten. I slutet av 1930-talet bestäms det att ett nytt statligt sinnessjukhus skall placeras i Sundsvall. Det blir på kronolotterna här vid Sidsjön man lägger det, och koloniföreningen fick söka sig ett nytt område. Ny ansökan om mark gjordes 1938/39 varvid man flyttade till Håkanstå i Granloholm.  Där var man tills 1960 när kommunen planerade för nya vägar och bostadsområden. Föreningen fick mindre plats varvid man fick åter igen söka sig ett nytt område. Efter flera års förhandling fick åter föreningen möjlighet att arrendera mark. Detta var 1971 vid södra delen av sidsjön där den är belägen idag. Boningshuset vid sågvägen förvärvades 1986 av föreningen som idag är klubbhus. Förening kom tillbaka i närheten där det startade en gång  med sitt första årsmöte 1916.

Sven Johan Magnusson med fru Alma och dottern Gertrud med fästman vid kolonistugan vid Sidsjön. Magnusson var kassör i koloniföreningen Arbetsglädjen. Han arbetade som gårdskarl på Villa Humlegården, som ägdes av Nils Albin Rönnholm, rektor på Läroverket. Han ansvarade bl a för trädgården, husets skötsel och fungerade även som chaufför. Magnusson arbetade dessutom som deltidsbrandman och var ordförande för Sundsvalls brandkårs sjuk- och begravningskassa i 30 år (från 1909). Han var dessutom hjälpeldare på Läroverket. Hustrun Alma Charlotta Lindgren arbetade som ung i köket på restaurangen Hoppets Här (senare Centralhotellet).

Vackra bäcken

En bild av en de första stugorna på koloniområdet, vid vackra bäckens dal, den första byggnaden som ställdes upp var det tillhörande förrådshuset på lotten. Stugan står kvar, men har idag ny panel och är målad gul.

De första ägarna till stugan, var aktiva i koloniföreningen i 44 år.

Historia

 .... vilka kommit upp till onormalt pris, är allom bekant, varför undertecknad förening med erfarenhet om både lust och förmåga att sköta den jordlott som så välvilligt och oegennyttigt upplåtits av Konsul Nordlings sterbhus under såväl föregående som innevarande år, men som när som....

De första koloniträdgårdarna, till idag


Koloniträdgårdar har funnits i Sverige i över 100 år, i andra delar av Europa något längre. 1800-talets städer var trånga och i lägenheterna bodde många personer, bostadsbristen var stor och försörjningen med frukt och grönsaker var dåligt tillgodosedd. Tanken var att ge storstadsbon en möjlighet att komma ut till sin egen lilla trädgård för att kunna odla frukt och grönsaker där och på så vis hålla nere livsmedelskostnaderna. Särskilt under första och andra världskriget blev koloniträdgårdarna en viktig försörjningskälla för befolkningen med potatis, frukt och grönt. 

På kolonilotten kan det finnas en liten stuga, en friggebod eller ett redskapsskjul. Vad som får byggas och hur stort är reglerat. Ursprungliga syftet med koloniträdgårdar, att ge människor möjlighet till trädgårdsodling av frukt och grönt, har sedan 1950-talet ändrat karaktär från ren nyttoträdgård till mera av prydnadsträdgård (oftast en kombination av bådadera). I Sverige finns det idag (2007) cirka 300 koloniträdgårdsföreningar. De flesta arrenderar marken av sin kommun på långa kontrakt upp till 25 år. Områdena har vanligtvis offentliga vägar genom sig för att vara delvis öppna och därmed njutbara för alla.

Stugor till salu

Ska du sälja, ombeds du kontakta styrelsen innan försäljningen.


Kontakta webbmaster gällande en annonsplats här.




.

Till salu:

Kolonistuga nr 18

Pärla på höjden, med sol och utsikt. Inventarier ingår

Till salu:

Kolonistuga nr 16

30 kvadratmeter, väl underhållen stuga, vissa redskap medföljer

© All rights reserved.